Umgängesrätt

Umgängesrätten kallas den rätt barn har att regelbundet umgås med båda sina föräldrar. Den grundar sig i FN:s barnkonvention som säger att alla beslut som tas kring barnet ska grunda sig på barnets bästa, vilket i Sverige innebär regelbunden kontakt och umgänge med båda föräldrarna. I Föräldrabalken, sjätte kapitlet, §15 behandlas umgängesrätten. Där står att umgänget kan ske antingen genom att barnet och föräldern träffar varandra, eller att de har annan kontakt. Med detta menas att telefonsamtal och annan form av ickefysisk kontakt också är att räkna som umgänge, till exempel om föräldern bor på annan ort.

Gemensam och ensam vårdnad

Föräldrarna till ett barn kan efter en skilsmässa ha gemensam vårdnad om barnet, eller så har en av föräldrarna ensam vårdnad. Om inte speciella skäl föreligger är vårdnaden om barnet alltid fortsatt gemensam efter en skilsmässa. Att ha vårdnaden om ett barn innebär att man är ansvarig för barnets uppfostran och att ta beslut som är av ingripande betydelse för barnet, exempelvis skolgång och boende. Som vårdnadshavare är man också skyldig att sörja för att barnet har regelbunden kontakt med båda föräldrarna.

Umgängesavtal

Oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller om en av föräldrarna ensam har vårdnaden, ska föräldrarna komma överens om boendet för barnet i ett så kallat umgängesavtal. Det vanligaste är att man kommer överens om så kallat växelvis boende, där barnet bor en vecka i taget hos vardera föräldern. Detta är också det bästa alternativet, enligt studier från Karolinska Institutet och Stockholms Universitet.

Det som talar för denna form av boende är att barnet får ha båda föräldrarna nära sig i vardagen, och båda föräldrarna får chansen att vara ”riktiga” föräldrar som är delaktiga i barnens dagliga liv. Denna form förutsätter dock att föräldrarna bor förhållandevis nära varandra så att barnet inte har orimligt långt till skola, fritidsaktiviteter och kamrater. Även om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna ska ett av boende ändå räkna som barnets hemadress.

Bor föräldrarna på olika orter eller långt ifrån varandra i en storstad kan ett varannan-helg-boende passa bättre, och bor föräldrarna mycket långt ifrån varandra får man kanske nöja sig med telefon- och skypekontakt samt att träffas på skollov och långhelger.

Det är viktigt att man i detalj kommer överens om villkoren för umgänget och skriver ner dem i ett umgängesavtal så att det är tydligt vad som gäller. Vill man ha hjälp att skriva ett umgängesavtal kan man ta hjälp av en jurist inom familjerätt.

Undantag från umgängesrätten

Umgängesrätten utgår alltid från barnet, och det finns inget som tvingar barnet att umgås med en förälder om barnet inte vill. Riskerar barnet att fara illa hos en av föräldrarna bör det så klart inte träffa föräldern, dock ska man som förälder alltid vända sig till en advokat och till tingsrätten om man vill göra ändringar i umgänget. Att hindra umgänget går emot ens skyldigheter som vårdnadshavare och att hindra umgänget är att betrakta som umgängessabotage, vilket kan göra att man blir av med vårdnaden om barnet.

Anser man att den andra föräldern inte bör träffa barnet och har goda skäl för det, kan man via en advokat lämna in en stämningsansökan mot den andra föräldern till tingsrätten. Rätten beordrar då en utredning av familjesituationen och dömer utifrån den samt efter förhandlingar i rätten där parterna hörs. Finner rätten att umgänget bör ändras meddelar den det i ett beslut.

Vill du veta mer om frågor kring umgängesrätt kan du vända dig till en advokat med kunskap om och erfarenhet av familjerätt och umgängesrätt.

5 Jan 2018