Hur ser vår arvsrätt ut? 

Uppdaterad: 10 september 2020

Tyvärr så är döden något som drabbar oss alla. Någon vi älskar kommer att dö och vi kommer samtliga att uppleva sorgen, smärtan och hopplösheten som kommer i och med det. Sorgen är något som måste få ta plats. Om exempelvis föräldrarna eller någon man levt sitt liv tillsammans med går bort, gör det att man som efterlevande måste få en chans att läka – i den mån det är möjligt – och livet får, för en stund, stå tillbaka. Det finns dock mitt i allt detta en massa saker som måste ordnas i och med ett dödsfall.

Praktiska saker som exempelvis begravning och jordfästning är två tydliga exempel på sådana detaljer; något som många väljer att anlita en begravningsbyrå för. En annan detalj ska det handla om här och detta i form av vad som händer med alla tillgångar som den avlidne efterlämnar. Vem är det som ärver och vilken/vilka saknar i juridisk mening rätt att göra så? Allt detta finns i vår arvsrätt och den regleras av ärvdalagen. Vi tänkte först och främst visa hur fördelningen av ett arv ser och vi delar i det hela i tre stycken grupper; ett slags träd där den avlidne står överst.

Den första arvsklassen:

• Egna barn (eller barnbarn om inga barn finns i livet)

Den andra arvsklassen:

• Föräldrar (vid ett så kallat bakarv, där föräldrarna överlevt sitt barn)
• Syskon
• Syskons barn

Den tredje arvsklassen:

• Mor- och farföräldrar
• Farbröder, morbröder, mostrar och fastrar (sedan 1928 så har kusiner försvunnit från arvsrätten)

• Den fjärde arvsklassen innebär att samtliga grupper ovan inte existerar och där kommer den allmänna arvsfonden att ärva allt.

Make eller make ärver alltid före alla arvsklasser, och när denne dör så går arvet till den som står först i tur. Ett undantag är särkullbarn till den avlidne, som har rätt att få ut sin del av arvet direkt.

Som sambo så har man dock inte samma rättigheter som man har som äkta make. Det primära är att om du lever i ett samboförhållande där din partner avlider så kommer du och din sambo (naturligtvis inte i fysisk person)  att göra en bodelning efter att du begärt en sådan (senast när bouppteckningen förrättas). Här kommer du att ha rätt till hälften av det ni gemensamt har köpt. Skulle du inte begära någon bodelning så har du heller inte – i juridisk mening – någon rätt att ärva din sambo. Osett här hur länge ni levt tillsammans och hur kära ni varit i varandra. Vi ska här nämna att det i Sverige räknas finnas ungefär en miljon sambopar och att det således finns två miljoner personer som lever i denna typ av förhållande. Här bör man vara medveten om att ett plötsligt dödsfall verkligen kan förändra allt – även ekonomiskt.

Lösningen; finns det någon sådan för ett par i ett samboförhållande och där man bortser från den uppenbara lösningen – att gifta sig? Ja, att skriva ett testamente. Ett skrivet testamente är faktiskt det bästa sättet att får sin vilja igenom. Detta oavsett vilket typ av förhållande man har samt hur stor släkten är; ett skrivet testamente gäller i första hand. Undantaget bröstarvingar dock som enligt sin laglott – oavsett vad som står skrivet i testamentet( det går inte att göra sina barn arvslösa) – har rätt till hälften av arvslotten. Viktigt gällande ett testamente är att det ska bevittnas och undertecknas av två personer (över femton år) samt att man ska tänka på vad man skriver. Juridiska ord har en förmåga att se likadana ut – men de betyder ofta helt olika saker. Att ärva med fri förfoganderätt och att ärva med full äganderätt ser på förhand ut att vara samma sak. I verkligheten är det två helt olika saker. Att låta en kunnig jurist sitta med och assistera vid författandet av ett testamente är i många fall en god idé. Nästan oavsett vilken situation man befinner sig i - singel, sambo, änkling och så vidare - så finns en idé i att skriva ett testamente. Det handlar, till syvende och sist, om att få sin sista vilja igenom. Vill du påverka hur dina ekonomiska och materiella tillgångar ska fördelas efter din död så är skrivet testamente den lösning som rekommenderas.

I och med att samboförhållandet kommit att bli så pass vanligt så blir också testamenten relativt vanliga att ta hänsyn till i samband med att bodelningar ska äga rum i samband med dödsfall. Detta på gott och ont. Man kan nämligen också se att olika tvister i samband med bodelningar sker och där släktingar börjar bråka om vem som ska ha vad - finns det dessutom ett testamente att ta hänsyn till så kan det skapa än mer irritation. En nära släkting kan känna sig sidsteppad och uppleva att den arvsrätt som finns inte följs - och att den inte ligger till sin egen fördel. Det finns tyvärr många exempel på detta och ett av de allra senaste gäller Stieg Larsson vars alltför tidiga dödsfall skapade en omvittnad tvist. Å ena sidan fanns hans sambo som ville ha sin del av arvet och å andra sidan fanns hans far och bror som ville detsamma. Sambon - Eva - hade levt med Stieg i över trettio år. Denna tidsperiod saknade juridisk grund: enligt arvsrätten så fanns det inte någon laglig rätt för henne att ärva mer än det som Stieg och hon gemensamt köpt. Arvet tillföll fadern och brodern. Något som upprörde Eva som ansåg att dessa båda, under större delen av Stiegs liv, haft en marginaliserad roll i hans liv. Huruvida detta stämmer får vara osagt, men faktum kvarstår. Det stora arvet - en förmögenhet en masse såg dagens ljus i och med succén med böckerna om Lisbeth Salander publicerades (mer eller mindre postumt) - blev deras. Fadern och brodern fick dels alla tillgångar och dels även ansvaret för att sköta det rent litterära arvet efter Stieg Larsson. Till protokollet ska föras att de erbjudit pengar till Eva - 2 miljoner Euro var det senaste budet - men att hon avböjt. Hon vill hantera och sköta om det rent litterära arvet; något som familjemedlemmarna hittills nekat henne att göra. En extra tvist är att Eva hävdar att hon har ett fjärde bokmanus i sin dator - ett manus som hon vägrara släppa ifrån sig då hon och Stieg, enligt egen utsago, jobbade på det tillsammans. Ännu är sista ordet i denna infekterade konflikt inte sagt. En tvist och en konflikt som säkerligen kunnat sluta vid ett handslag om man bara valt att skriva ett testamente då Stieg fortfarande var vid liv. Det, om något, får fungera som en läropeng för dig som lever i ett samboförhållande med någon du verkligen älskar. Gör klart vad som ska hända med dina tillgångar den dagen du dör. Den dagen har aldrig ett givet datum, eller hur?

Generellt gällande vår arvsrätt och hur man ska agera så anser vi att man inte ska vara främmande för att ta hjälp. Att anlita en bouppdelningsman kan för en släkt och en familj vara en investering, detta sett till vilken split en eventuell tvist kring ett arv de facto kan så.  Professionell och sakkunniga röster är lättare att acceptera för de flesta.

Läs mer om arvsrätt på sidan https://www.arvsrätt.nu.